Akademikern goes invenstment.

När räkningarna är betalda och man har 1000 kr kvar av studiebidraget och det ännu inte har blivit april, då gäller det att prioritera vad pengarna ska användas till. Em har redan varit godhjärtad nog och sagt att han står för maten denna månad och att jag därför får använda mina sista slantar till vad jag vill. Därför tänker jag fortsätta min studiekarriär och investera i en bok!

EGR-ventligen kallar på uppmärksamhet och jag ska se vad jag kan göra åt saken.

Det kommer bli en omfattande studie: om motorstyrsystemet och min egen förmåga att meka i en bil som har en dator till hjärna samt en studie på hur många humörsvängningar en människa kan gå igenom på kortast möjliga tid.


Bildbomb Helg Hund Hulken & Härligt solkysst.

Överexponerad, men ack så härlig.

Stoorn' å Liilln'


Dallas 20 veckor.

Dallas 20 veckor.

Alltså seriöst, om man ska lita på bilderna så växer han typ 5 cm i veckan, på höjden!


Familjens analytiker.

- Underhåll mig! Underhåll mig! Ge mig sysselsättning!

- Hepp. Då sysselsätter jag mig själv...

- Kanske genom att syna alla skarvar på toarullen.




The winner takes i all, and the losers get the leftovers.

Vi pratar inte om finalen i söndags. Okej?

Dallas 19 veckor.

Dallas 19 veckor.

Med den inte alltför ovanliga
"om-jag-strirrar-tillräckligt-länge-så-hoppas-Frolicen-in-i-munnen-på-mig" blicken.

Vad var det tränarn sa... "jag vill, jag kan, jag ska"?

Bloggen har ju onekligen blivit lite nischad sen Dallas blev en del av familjen. Kanske lite tråkigt för vissa läsare. Men kommer ni ihåg det här? Vi har spelat innebandymatcher i princip varje helg hela vintern, men det är ju inte heller så roligt att bara läsa om våra vinster. Höhö.

Det slutade i alla fall med att vi kom till semifinal i vår division. Det trodde man nog inte med tanke på vilka diskussioner som går att höra efter varje match. Detta är ett axplock från semifinalen igår:


O - Jag kan inte spela innebandy. Men jag kan springa, och motståndaren tror aldrig att man ska springa rakt mot dom, så om jag gör det så blir dom överraskade och då händer det ibland att jag får bollen!


J - Jag kan inte passa. Och då menar jag inte att jag inte vill. Jag kan boktavligt talat inte passa.


R - Jag sköt tre skott i stolpen.


J - Eftersom jag inte kan hantera bollen så får jag inga pass framför mål. Jag vet det - hela laget vet det. Men motståndarna vet det inte. Så om jag springer runt framför mål och stör dom så kan nån annan stå för målen.

Målis - (efter matchen) VA?! Var det här semifinalen?


Inte nog med det. Min målklubba (2 mål) råkade ut för detta:

Men mirakulöst nog vann vi semifinalen! Det betyder FINAL på söndag! Håll tummarna.


Bildbomb Ystad

 

Nederst: Värdparet Wiggo och Bella.

 


Dallas 18 veckor.

Dallas 18 veckor.


Vad är väl en dag i Skåne.

Vad ska man till Skåne och göra när våren är på ingång hemma. Vi har tillåme haft fler plusgrader i Ume än vad Ystad hade förra veckan. Jag hoppas att det slår om i och med min närvaro här nere. Jag har nämligen alltid haft den ödmjuka inställningen att vädret ALLTID är bättre där jag är, att det liksom följer efter mig. Om det är dåligt väder där jag är så tänker jag alltid "stackars dom där hemma, vädret måste vara katastrofalt dåligt där nu - med tanke på hur dåligt det är här". Jag vet, väldigt logiskt och framförallt vansinnigt ödmjukt.

 

Igår, innan jag lämnade Ume (och tog solen med mig) så var det himla härligt väder. Dallas fick träffa ytterligare en lekfull filur, troligtvis också en av de mest fotogeniska hundar jag någonsin träffat: Pulver. Finsk lapphund.

Pulver sprang dock mest ifrån Dallas. Men han hängde efter och gav aldrig upp. Tillslut fick Pulver erkänna att han faktiskt hade noterat Dallas, och så kunde leken börja.

 

Pulver verkar älska kameran, nästan så att han älskar med kameran. Det känns nästan sådär som med människor som sträcker lite extra på sig eller putar lite med läpparna och lägger på det där "snygg-leendet" när en kamera närmar sig. Om man ska jämföra hundarnas fotogenialitet med äktenskap så verkar Dallas vilja ta ut skilsmässa med kameran.

Jaja. Jag får väl hitta nåt annat att älskar honom för...
Han tuggade nästan sönder min mobil häromdagen. Det var speciellt.

Dallas 17 veckor.

Dallas 17 veckor.

(Fotad igår, söndag)

Praktik i praktiken.

Mars, mars, måne - jag är lurad ner till skåne.

Vår, barmark, Wallander?, skånska, frågetecken och oförstånd, verklighet, vänner.
Jo, nu sitter jag på planet på väg till Ystad.

Strollan inreder med röda detaljer.

Världsbästa julklappen från syster har äntligen kommit upp på väggen (i hallen, så att grannarna kan sparka in dörren och rädda oss ifall vi brinner inne i sovrummet. Fast då kanske vi ska sätta upp en lapp i trapphuset om var den faktiskt är placerad).

 

C'est très, très bien!


RSS 2.0