strollan

Vissa gånger har jag nästan varit stolt över att jag inte är allergisk mot någonting.

Vissa tillfällen har jag varit lycklig över att jag sluppit de fysiska defekterna som innebär att man är allergisk mot det ena, det andra eller det mesta.

Andra gånger, i lågstadiet, önskade jag att jag var allergisk mot nånting, vad som helst, nåt litet bara. Så i skolan låtsades jag att jag var allergisk mot jordnötter. Jag tyckte faktiskt väldigt illa om jordnötter. Idag är jag rysligt glad att jag inte är allergisk mot jordnötter.

Men... The big butt.

Idag på jobbet, hemma hos en brukare, började jag nysa och snörvla som aldrig förr. Jag fattade ingenting, hon fattade ingenting. Hon tyckte inte att hon hade något annorlunda hemma som hon inte haft förut.

När jag lämnat henne kom jag på det. Hon hade en amaryllis på diskbänken. Vad jag vet är jag inte allergisk mot amaryllis. Vid mitt nästa besök hos henne satte jag mig och luktade på grönsaken, men då kittlade det bara.

Så, jag vet inte om jag blev nå klokare...