I sitt anletes svett?

Jag tog lov den här helgen. Guu se skönt!

Updt:
  • Första kursen i skolan är avslutad.
  • Jag kokade min livs första saft. Röda vinbär från i somras :]

  • Jag och Em hjälpte hans pappa slakta två får. Det var speciellt. Det var faktiskt en rätt bra känsla att göra nånting från grunden. Nånstans känns det som om man borde klara av att slakta ett djur om man ska envisas med att äta köttet.

  • Jag och katten Gus-Gus lekte med en papperspåse.
  • Jag och Felicia tävlade om vem som skulle somna först. Jag vann!

Avundsjuka ögon blir aldrig mätta.

Idag fick vi finbesök till lägenheten. Linda, Em2 och Hilma.
Det firades med kaffe och muffins :D

...näe, du får inte smaka! :P Fast om du fortsätter med dom hundögonen kommer du inte vara utan särskilt länge till


"Det är inte det vi läser utan det vi kommer ihåg som gör oss lärda."

Bokrean avklarad.

Budget överskriden. Dubbelt upp! :D

Men ändå är jag inte riktigt nöjd.



Hellre förtänksam än inte påtänkt.

Ni vet när man tänker på att det är nåt speciellt man måste komma ihåg att göra. Tex "just ja, jag får inte glömma matlådan".

Vad händer? Jo man glömmer matlådan.

Ungefär så tolkade jag min dröm inatt: glöm inte att boka hotell till Stockholmstrippen.
Därför: nu har jag bokat hotell!

Hantverkarn' skiter i sömnen.

Jag drömde att jag fått en stomipåse ditopererad på magen. Sprängfylld. Panik! Bajs överallt.
Jeff i klassen (?) bjöd på öl som tröst.

Sen klev jag, Em och Memmy av flyget i Stockholm för att gå på Bounce. Till min förskräckelse inser jag att jag helt glömt bort att boka hotell! Men jag har i alla fall lärt mig byta min stomipåse i tid.



Jag kan inte påstå att jag känner mig alltför utvilad idag :P

Akademiker, häng med!

Ett nytt uttryck myntades vid middagsbordet. Bakgrund:

Vegan: Äter inget animaliskt.
Vegetarian: Äter inte kött, men lite annat animaliskt och har överlag sina egna regler över vad som är okej att äta.

*trumvirvel*
Gigan: Äter inte kolhydrater.


:D Genialiskt!

Morning has broken.

Jag kanske är skadad? Jag älskar nämligen att kliva upp den där extra tiden innan jag egentligen behöver, just för att få mysa till det. På morgonen är det sådär härligt tyst och skönt i hela huset. Jag får göra vilken frukost jag vill, dricka mitt kaffe i lugn och ro. Hade det inte varit för att jag är så nedrans morgontrött så hade jag i princip klivit upp så tidigt att jag hade hunnit storstäda lägenheten varje morgon.

Men idag är det inte sådär tyst och lugnt i huset som det brukar vara. Det ska först nämnas att jag måste ställa in cykeln i trapphuset varje natt om jag behöver den dagen efter, annars fryser bromsar och växlar (Hej kom å hjälp mig Love!) och jag är farligare än vanligt ute på vägarna. Så i vanlig ordning ställde jag in cykeln. Men igår stod redan en cykel under trappen, plus en barnvagn. Så jag parkerade min cykel tvärsöver och liksom parkerade in de andra fordonen under trappen.

Nu tror jag det var nån som ville ta barnen till dagis, eller cykla till jobbet. För det bullrade på rätt bra där nere :o

Jo förresten, om ni har frågor angående grannsämja så är det bara att fråga :] Jag kan trixen ;D
Mors! :D

Konsten att ta vara på ögonblicken.

Huvudvärken har varit en trogen följeslagare hela dagen. Den gav sig inte i tid för träningen så det blev att stanna hemma idag. Istället fick vi ett av nutidens väldigt sällsynta "ryck". Em fick för sig att vi skulle sätta upp ljusstakarna vi har haft liggandes i två år :]





Jodå, det blev bra. Men det gäller att passa på att utnytta de få gånger vi får ryck nu för tiden. Jag har länge varit tveksam till gardinerna i sovrummet. Den bidrar inte till känslan vi är ute efter. Så jag tog det ett steg längre...


Tadaa! :D

Pluggäventyr.

Grupparbete i skolan:
"PIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIP" (Brandlarmet går)

Vi: Va fasen. Testar dom varje måndag? Äh, det luktar då ingenting.

Vi stannade kvar medan folk började släntra ut ur byggnaden med ytterkläder och ryggsäckar. De sista kikade in i vårt grupprum och meddelade att branddörrarna slagit igen på övervåningen och att det kanske var läge att lämna bygget :P

Jag och F var sist ut, och mycket riktigt:

De vandrade runt i huset och gjorde brandmannasaker. Vi fick stå i kylan ett par minuter sen gosade vi in oss i grupprummet igen, likgiltiga om det hade brunnit eller ej, bara vi kom åt lite värme :D


Det finns inga måsten, bara borden.

Just nu är det sån press på att jag skriver klart min rapport att jag har börjat skissa på två tavlor jag har funderat på att måla.

Hantverkarn' thinks outside the box.

Några ovanliga updates:
  1. Jag har hittat några nya artister som hamnat på spotifylistan (nya och nya, jag har insett att deras album ska införskaffas så småningom) Melissa Horn som dessutom ska spela på UmeåOpen, jippie, Owl City och Donkeyboy.
  2. Jag ser galet mycket fram emot Stockholmstrippen i april. Rätt märkligt eftersom jag knappt klarar av Stockholm efter lumpen. Men nu längtar jag sådär så att det kliar inombords. Det kanske har att göra med att vi ska på Bounce, eller kanske för att det är det bästa sällskapet som ska åka. Eller kanske för att jag längtar till våren.
  3. I helgen har jag med glädje skuttat i kjol eller klänning då jag klivit upp och försökt fundera ut en alternativ lösning för att slippa byta till byxor då jag ska ut i -25 grader. Fakta: jag längtar till våren.
  4. Jag bakade eget bröd igår, från scratch. Trots det hårda arbetet kom jag fram till att jag aldrig mer vill köpa bröd.
  5. Jag köpte ett rosa pennfodral häromveckan.

Army of truth.

Vi hade lektion i studieteknik i början av terminen där vår lärare drog lite fakta för oss. Bland annat:

"Det har aldrig varit så roligt att dammsuga och man har aldrig tidigare känt ett sånt stort behov av att städa som man gör inför en tenta eller inlämningsuppgift."

Em har seminarium nästa vecka och jag ska vara klar med en rapport på måndag. I tyst överenskommelse började Em dammsuga medan jag dammtorkar lägenheten som om det är precis vad som behöver göras, här och nu.

Det är alltså precis som jag konstaterat innan: lärarna sitter på sanningen.

Hantverkarn' goes pepp!

23-25 April


I-landsproblem är ett problem.

Jag vill ha högre studiebidrag. För jag vill ha råd med bil. För jag vill ha hund. Stor hund.
Alternativt vill jag vinna på lotto.

Wishful thinking.


Hantverkarn' goes önskelista.

- Paulo Coelho - deckare - sju sorters kakor - choklad -

- hundliv - skaffa valp - hundlydnad - trädgård - renovering - inredning -

- gör det själv - vardagsmat - synonymordbok - homeopati -

- jordbruk - drinkar - psykologi - tänkvärt - festmat - vardagslyx - brödbok -

- surdegsbröd
- svenska författare - gammelbrittiska romaner -

- teckna for dummies - dasslitteratur -


Den 25e februari startar bokrean.


Hantverkarn' skidar en mil under timmen.

Jag älskar den här tiden på året - då solen skiner så att man bländas av snön, det är runt -10 grader och fåglarna hörs kvittra i skogen. Just därför spände jag på mig skidorna och gav mig ut i spåret - gårdagens pistvaktfest till trots :D




Jag nämnde pistvaktfesten... ;]


Det bästa med gårdagskvällen var att vi åkte dit, hade kul, åkte hem. Klockan 0.00 satt vi hemma och käkade nudlar, sen gick vi och la oss. Leve morgondagen!

Nu ska jag njuta av det fina vädret - inne, vid datorn, pluggandes (bloggandes).

Det föll en dag från himlen.

Igår föll det ytterligare snö.
F
: Det har snöat så mycket i år att det har blivit skottår.



Hantverkarn' goes organvisp.

Igår före skolan tränade jag på IKSU, för en gångs skull. Jag tränade mage, stenhårt, för det var den enda delen av kroppen jag inte redan hade träningsvärk i efter vattenfysen dagen innan. Mage mage mage.

Sen kom jag att tänka på att jag borde träna min förmåga att ta slag i magen som träning till kickboxingen, för jag vet att jag är jättedålig på det. Jag ber A hjälpa mig att boxa mig i magen hårt och länge. Han siktade väldigt bra mot solarplexus så jag tappade all matlust och mådde illa resten av dagen, och kvällen. Självförvållat, javet.
-
Sen igårkväll var det kickträning. Kvällen till ära hade vi en ny tränare som ville lära oss ta emot slag mot huvud och mage. Det var längesen jag trodde jag skulle spy av träning.


Strollan tänder ljus, funderar och sörjer.

Det är knappt jag orkar ge mig in i debatten om våra två stupade svenskar. Jag känner mest en irritation över många av reaktionerna efter detta, att vi ska dra oss ur Afghanistan. Som om vi inte vill vara med i krig längre när vi inser att soldaterna faktiskt riskerar sina liv för andra säkerhet. Det känns naivt och inte minst respektlöst mot anhöriga och de soldater som varit där och de som är kvar och kämpar med denna förlust i ryggen.

Jag vill citera Johanna Hildebrandt:

"[...]Att soldater riskerar att dö i krig är ett faktum, även om det sällan händer i Sverige.

Men att de två officerarna stupat i strid kommer också väcka debatt om Sveriges insats i Afghanistan. Nya krav på att trupperna ska tas hem kommer att höras, vilket är exakt vad talibanerna vill.

Deras mål är ju att driva ut Isaf-styrkorna och återigen ta makten.[...]"


Idag önskar jag att Uppsala låg lite närmare för jag skulle vilja visa mitt stöd till Palmlövs anhöriga på minnesstunden där. Jag har haft stor respekt för hans sätt att föra befäl, hans kunskap och hans person. Han var en av de få befäl jag kände förtroende att åka på utlandstjänst med.

Jag hoppas att kommande debatter kommer föras med eftertanke och respekt.

Jag försöker hitta Sveriges nivå.

Igår var den första uttagningen i Melodifestivalen, det var samtidigt första gången jag såg en uttagning på mycket mycket länge. Förra årets final då Ryback vann såg jag faktiskt, och här vill jag tillägga att jag och världen/Sverige inte alls har samma åsikt vad gäller schlager. När Ryback spelade höll jag i princip för öronen och var dödssäker på att han inte hade en fighting chans, Sveriges inslag å andra sidan trodde jag låg bra till. Ja, vi vet ju alla hur det gick. Ryback slog poängrekord. Samma sak hände igår, jag försökte gissa hur Sverige tyckte. Jag gissade fel, IGEN!

Dessutom trodde jag att jag hade respekt för Dolph Lundgren.

Det har jag inte.

Hantverkarn' goes fashionista.

Har du svårt att bestämma dig för vilken parfym du ska välja? Parfymer luktar ju olika på alla. Det finns en hel djungel att välja bland. Man vill ju ha den där lätta, smarriga uppmärksamhetsväckande doften runt sig. Jag menar, vem vill inte märkas? Jag har ett tips:

Börja plugget, samla 60 pers och dra ut till skogs i två dygn där ni i princip bor runt elden. Lagar mat, pinnbröd, kokar kaffevatten, värmer er etc. Sen kommer ni tillbaka till stan - oduschad såklart och sätter er på lokalbussen. Jag garanterar att folk kommer uppmärksamma korvdoften du sprider.

Lycka till!

Un taco por favor, mama.

Tjejgänget sitter på Balder och käkar tacobuffé. L väntar barn. Ett stående topic vid sammankomsterna:

S: Det sägs ju att kroppen känner vad barnet behöver, och att man blir sugen på det.
L: Ja precis, om barnet har brist på järn så blir man typ sugen på att suga på en spik.


No more videovirgin!

Kakan blev dundergod. Den fick stå på balkongen i 24 minus i en halvtimme ungefär. Efter det kan jag lova att den inte flöt ut. Men ganska maffig, så det hade räckt med en bit :S

Och sen har jag ett tillägg till inlägget om Em's överraskningsfest. Det fanns ju en film. Men jag var lite osäker på hur jag skulle få upp den på bloggen eftersom jag inte har videofyme, som tar typ två veckor att skaffa. Och det orkar jag inte, och sen är jag inte så intresserad av att tjäna några magra kronor för att några stackare där ute ska måsta sitta och glo på mig.

Enjoy!


Hantverkarn' goes kokboksförfattre II.

Både jag och Em fick de grövsta cravings efter godis. Men ingen av oss hade energin till att lösa problemet. Hantverkarn' goes snilleblixt - vi bakar! Vi hade blockchoklad. Bär. Fryst, vispad grädde. Men inga ägg. Vi kommer fram till att det finns cirkus två alternativ. Kolakakor eller nån paj. Men vi ville åt chokladen.

Ett kort samtal till Sandrich - the portable cookbook, och vi satte igång.

Choklad och bärpaj!


1. Fyllning: Smält grädden och ca 100gram choklad tillsammans. Välj bär - röda vinbär.


2. Gör pajbotten - smör, vetemjöl, socker. Lite vaniljsocker och salt i chokladsmeten.


3. Häll smeten i formen. Strö över bären du valt - röda vinbär.


4. Strö över smulpajdeg med chokladbitar av resterande bit av chokladen. Försök att inte äta upp pajdegen innan du skjutsar in pajen i 225 grader i ugnen. Hur länge? Jag vet inte, vi väntar fortfarande på den. 30 min cirkus.

Sen kan jag tänka mig att pajen måste svalna, annars kommer den rinna ut. Om man inte varit duktig och gjort pajdegen som ett helt skal som håller smeten inne. Som sagt, in action. Återkommer med en sked besked.

Rambo goes mosig i hjärnan.

Inspark i lördags. Med utklädnad, utmaningar, öl och fjäsk för tvåorna. Vi var utklädda till Rambo och vi vann bästa fjäsk :D

Vinnarna av bästa spex och utklädnad. Idol-Erik med Fanclub, pappa och flickvän.

Jag minns inte när jag var så dyng sist, om jag någonsin varit det. Och som alla vet kommer det en dag efter det. Jag hade gärna hoppat över den dagen. Fast det var faktiskt värt det :]

RSS 2.0