Gamen charmar in sig.

Häromdagen fick vi celebert besök. Hilma, 1år 4mån, tog med sig sina päron och droppade in på fika! Fast päronen vill helst ha bullarna för sig själva, något Hilma tillslut noterade och bestämde sig för att ändra på.

Hilma tuggar den första smörgåsen, lyckligt ovetande om vad den nöjde fadern sysslar med ovanför hennes huvud.

Efter två smörgåsar finns det nog plats för en till, den sista... om man ber snällt. Hilma provar samma taktik på Em som hon uppenbarligen har tränat på väldigt mycket hemma...

Jodå! Han smälte som smör!

Dallas blir utan både fika och barn. Hilma låter tydligt hälsa att han inte är i närheten av önskvärd.

Efter 3 smörgåsar lyckas de två blå trots allt tigga till sig en bullbit av mamma... Ingen match.

När Hilma väl fått smak på livets sötma
lägger hon i sista charmväxeln och försöker locka till sig en liiiiten bit bulle till...

...vilket inte gick helt enligt hennes plan. Min teori är att Em kan stå emot eftersom han tränat på vår envisa hund.

Om hon är nedstämd, bullsugen eller planerar nästa charmattack låter jag vara osagt.
Jag ser fram emot nästa besök, när talet har utvecklats och jag kan höra hennes argument till att få som hon vill. Den här gången lät det som rena gregiskan. Men munläder, det har hon!

Best of luck, mamman och pappan ;]





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0